Dax för jakt igen

Albin, Matte (min storebror) och Ebba sitter på pass och bara väntar på att älgarna ska komma förbi. Tyvärr så kom det inga denna gången.

Fina Ebba

Vilket fint kort på Ebba, taget av "Pappa Jan"

Vattnet är kallt, men det är så roligt att apportera att Ebba inte tänker på kylan.

Skönt!!

Åh det är så skönt att rulla sig lite i gruset när man har varit ute på en tur och blivit svettig.

Molly och Mathilda

Lakejen och jag var i Umeå på kurs över helgen. För att Molly-hästen inte skulle behöva vara ensam så lånade vi Mathilda av Camilla och Tommy. redan första dagen tog vi ut de båda shettisfröknarna på en liten tur. Morfar körde Mathilda och Molly red på Molly. Molly var superduktig, för hon galopperade själv för första gången =) Molly-hästen fattade galopp lugnt och fint!





Lite godis i hagen efter ett arbetspass är aldrig fel!

Oväntat besök

Rätt var det var så såg jag att det kom en häst och sprang förbi fönstret. Hm... jag har ingen hage utanför det fönstret... Det var Calero och Flax som hade rymmt ur sin hage ute på Rönnäs. Sedare på eftermiddagen så fick Maria hem sina rymmlingar igen.

:o)

Såhär ser mitt TV-rum ut :o) Det är mina fina tjocksockar som ligger på bordet...

Albin på jakt

Morfar tog med sig Albin och Ebba ut i skogen en eftermiddag. Dom skulle jaga fågel. Albin tycker att det här med jakt är jättespännande. Han sitter tyst (ja ganska i alla fall...) och väntar på att det ska dyka upp nått.

Fridfullt

Albin och Ebba spanar ut över myren för att se om det finns några byten därute.

Ute på vandring

Det är så smidigt att slippa gå själv och låta pappa göra jobbet =) Viktor trivdes bra på ryggen. Han hade bra kolla på allt som hände runt omkring.

Vickis och Ebba

Viktor gillar Ebba. Här ligger dom på köksgolvet och myser.

Ung och vacker

Jag hittade min fina Lakej på Sundsvalls Fältrittklubba hemsida, under hästar vi minns. Se så fins han var. Inte för att han inte är det fortfarande, för det är han. Roligt att se hur han såg ut som ungdom.

SÖK!!

Ebba gillar att spåra. Det var med stor glädje som hon letade efter benet. Ännu gladare blev hon när hon hittade det =)

Älgjakten 2007

Så äntligen var det dax för årets älgjakt att dra igång. Pappa har kommit upp till oss för att vara med och jaga. Han stannar här hela september. JAkten startade kl 06,00 på måndag morgon. Här är "mjölkpalln´" kl 06,15 =)

Vackert

Såhär vackert är det ute i våra skogar =)

Äntligen

Här har vi en stolt jägare. Anders har varit med och jagat i sex år, men aldrig fårr skjuta någon älg. I år var det hans tur. Efter ca en timme på pass så kom det en stor älgtjur, 12-taggar. Han fick ett läge och sköt =) Enligt säker källa så hördes det långa vägar att han skjutit sin första älg. Glädjetjutet ljöd högt genom skogarna =) Jag lovar att han har säkert vuxit en halvmeter sedan dess ;)

Urtagning!!

Här hjälper Carina och Lars Anders att ta ur älgen.

Nu har dom äntligen fått fram älgen ur skogen och fått upp den på fyrhjulingen. Det krävdes en hel del jobb och ett par motorsågar för att få fram den.

Molly i glasögon

Molly fick sina första glasögon för en vecka sedan. Jag tycker att hon är superfin i dom

Ofrivillig avsittnig =(

I torsdags så ramlade jag av Lakej, för första gången. (Tror inte att det var sista... ) Vi hade tagit oss ner till stallet i Stensele för att rida med Lina och Boggi, Anki och Terry. Skulle bli så kul att ha några att rida med. Det gick kanon bra ifrån början. Lakej gick fint i form, som jag har kämpat med i snart 1 år!! Han böjde sig fint och gick bra på spåret. Men så hände det, han snubblade.... Båda hans framben vek sig och han gick ner på knä, jag for som en projektil över honom. Lakej styrde mulen ner i gruset, jag landade brevid honom. Det gjorde ont!!! Jag tappade luften och låg och kippade efter andan en stund. Lina och Anki kom till min undsättning =) Det gick ändå bra, varken jag eller Lakejen skadade oss nått nämnvärt. Han fick ett litet sår på mulen och jag är blåslagen och öm på vä.sida. LAkej stod så snällt vid min sida och väntade medans jag låg och vred mig på marken. Han är en supersnäll häst. Jag är så glad att jag har honom =)

Förra gången jag ramlade av en häst var för 11 år sedan. Då bröt jag armen och slutade helt att rida. Det tog mig 8 år att våga mig upp i sadeln igen. Det var tur att Lina tvingade upp mig igen, Tack Lina. Vem vet, annars hade det kanske tagit 8 år tills jag vågar rida igen...