Nä det är inge bra nu. Fast jag är tyvärr ganska van. Mitt liv ser ut såhär och ingenting går att göra åt det.. Försöker fylladagarna med saker som jag ändå brukar tycka är roligt, även saker som är lite ovanligt för att vara jag. Måste hålla mig uppe..

En månad har gått. Börjar så sakta sjunka in, många tårar och tankar. Hon kommer inte tillbaks, det gör så ont att tänka på.