***

Är så trött.. Hatar ********, det förstör livet för hela familjen just nu! Hur mycket ska man orka, hur länge? Vi vet att detta kommer ta lång tid och ta enormt mycket kraft, men ibland så tar det bara slut på orken och tålamodet. Hela familjens liv kretsar kring detta. Inget att göra åt, bara försöka hålla i sig och stå stark. Som mamma ska man vara den som orkar och står kvar, men jag måste säga att just nu är det tungt.

Utåt sett så ser ingen vad sker. Ingen som kan förstå.. ingen som kan stötta eller ta över för en liten liten stund. Vi lever i det 24/7. Ibland går det upp, ibland går det ner. Varför är det lättare att se nedgångarna, än att glädjas på uppgångarna? Kanske för att vi är så slut på och helt orkeslösa. Undrar så varför vissa drabbas? Tycker det är orättvist, fast samtidigt önskar jag ingen annan att drabbas.

Ja, just nu är det tungt, men det kommer en ljusning. Jag vet det och måste tro på det.

Mammas hjärta <3<3<3