Vi försöker hitta till en dräglig vardag, för alla. Vi är ju sex personer i vår familj, och alla ska få må så bra som det är möjligt att göra. Just nu så känns det lite smått kaosartat. Men vi försöker så gott vi kan och det är väl det viktigaste? Att viljan finns där och i viss mån så måste ju orken också finnas. På nått vis så orkar man, fast jag många gånger tänkt "att nu ger jag upp, orkar inte en minut till..." Det finns inget värre än att se sitt barn svårt sjuk. Dom är ju det bästa vi har. Man slutar aldrig att kämpa för dem, man ger aldrig upp!
Det har varit så skönt att ha haft världens bästa mamma och pappa här under en hel vecka. Lilla<3 och jag hann precis komma hem någon dag före, sedan så kom dom hit. Så skönt att ni varit här. Det har gett oss lite andrum och tid att vänja oss vid allt nytt. Vi har gjort massor av roliga saker. En heldag i Nalovardo, Lycksele Marknad, slalom i Storuman, skoterutflykter, bullbak, och mycket mera.
Vill passa på att skicka ut ett STORT TACK via cybervärlden till alla ni som på nått vis stöttat under denna värsta tiden. Alla samtal, sms, kommentarer, besök osv. det har betytt väldigt mycket. Att få tänka på nått annat en stund, att få prata, berätta, ha någon som torkar tårarna, skratta ihop med, allt det har gjort det svåra lite lättare. Familj och vänner är ovärdeliga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar