Nu har hon flyttat. Inte för alltid hoppas jag, men i alla fall för 4.5 år. Känns lite tomt utan henne... vem ska jag nu äta kladdkaka ihop med, fara ut på ridturer i skogen med, äta goda luncher med, skvallra med, ha "frukostdater" med, prata med när livet känns sådär extra pissigt... Jo jag vet att man kan ringa, men det är inte samma sak.
3 kommentarer:
Åh, va rörd jag blir!!! Fint.. Saknar dig!
Be gubben ;-) hehe
Vad snällt han han hjälper dig! Har alltid varit lite rädd för barnafödandet, är det verkligen så hemskt som alla säger? :)
Skicka en kommentar