Just nu så fungerar inte jag som jag borde. För två veckor sedan fick vi veta att dom beslutat sig för slutenvård för lilla <3. Den skulle börja v 46. Ok, jag har fixat och grejat inför det. Ordnat plats åt hästarna, fixat fritids till A. Bokat biljetter till resan ner och massa andra saker som var tvungna att ordnas. Jag och lilla <3 kommer att vara borta flera veckor. Vi hoppas på att får komma hem till jul.
Igår var vi på sista mötet inför inläggningen. Då kläcker dom ur sig att det har kört ihop sig, att vi måste skjuta på det några veckor!! VA FAN!! Jag rasade ihop. Bara att börja om igen då, eller? Orkar inte med mera strul, nu måste vi få någon ordning på detta. Det är väl inget liv för en 11 åring att leva som lilla <3. Hon ska ju vara full av liv och glad, vara med kompisar, springa runt och leka och göra massa roliga saker. Det är 10 månader sedan sonden sattes, å då skulle det bara vara en kort period. Hur tänkte dom där?
Imorgon får vi nya besked om det blir som planerat, eller om det måste skjutas på i två veckor. Gör dom det, så kommer vi inte vara klara till jul… Men det får vi väl ta då?!
Jag letar febrilt inom mig efter extra styrka, för att orka och klara av detta. Hoppas jag hittar den…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar