fredag 29 februari 2008

Tiger

Igår när jag skulle gå och lägga mig så hittade jag en liten sovande tiger i min säng. Världens sötaste, eller hur?

torsdag 28 februari 2008

Vaccination

Världens bästa P.R ordnade så att veterinären kom hit till mig och vaccinerade mina hästar idag. Tanken var att jag skulle ha tagit ner dom till Stensele så skulle vet. sprutat dom samtidigt som hon tog ridskolans hästar. Men som ni vet så är jag inte riktigt kry. (Fast bättre idag, benen bär ju ;O) ) Så P skjutsade helt enkelt hit henne så att hon kunde vaccinera dom. Tänk vad mycket värt det är att han vänner som ställer upp ibland... Jag hoppas att mina vänner känner så om mig, att jag ställer upp för dom. Försöker göra det, så gott jag kan och förmår. Ja ja jag är då väldigt tacksam över att P ordnade detta för min skull :O)

Sjuk

Nu är det faktiskt inte barnen som är sjuka, utan jag. Ovanligt... jag har hållt mig frisk ganska så länge nu. Förkyld och feber. Igår tog jag mig aldrig upp ur sängen. Idag är det lite bättre, jag har varit uppe med Molly och ätit frukost, sitter nu vid datorn och uppdaterar mig om läget i blogg-världen :O)

om två veckor åker Albin och jag söderut. Ska bli roligt att komma hem. Ja Varberg känns nog alltid som hemma för mig, än om jag inte har bott där på 13 år! Min familj, mina bästa vänner och min släkt, alla finns där. Ska bli mysigt att det bara blir jag och Albin som åker dit. Han behöver få lite egen-tid med mamma, lille goAlbin. Vi ska på 20-års kalas (lillebror Jacob blir stor...) och på barndop, Ellen ska döpas. Sen blir det nog en hel del shopping, morfar har lovat Albin att vi ska åka på äventyrsbad. Så semester blir det kanske inte om man tänker sig semester med vila! Men vad f-n, vila kan man göra sen!

måndag 25 februari 2008

Galen häst

Ja nu är Lakej helt galen. Lina var här idag för att hjälpa mig fundera ut vad som är felet. Till en början gick det bra, han hade i handbromsen, som vanligt, när hon red bort längst Vallträskvägen. Jaha sa Lina, idag går han säkert jättera, bara för att jag ska prova. Hmmm, tänkte jag, ska det vara mig det är fel på ändå. Men när vi vänt och hon närmade sig stället där han brukar börja "knäppa"sig, då kröp hans rätta sida fram. han kunde inte göra halt, kastade sig från sida till sida, gick in i plogkanten, nästan ner i diket. När han inte fick gå framåt, så stegrade han sig. Till en början så var det inte så högt, men han bara ökade och ökade. Han blir så stark att man knappt kan få stopp på honom. Vad är det för fel? Han gjorde några rejäla stegringar som åtföljdes av enorma hopp framåt, då trodde jag nästan att Lina skulle åka av. Men inte Lina, hon hade kardborre i ändan, för hon satt kvar ;O) Så mina kära läsare, vad tror ni är felet? Jag går bet!

torsdag 21 februari 2008

Äntligen bra...

Ja Lakejen och jag har haft våra duster den senaste tiden. jag blir så less på honom. Han är rädd för allt, tvärnitar och glor in i skogen, tror att det kan finnas monster där!!! Men igår, då var det min gammla vanliga Lakej igen. Vi var ute på en lugn tur i solen. Han gick stilla och lugnt och tittade sig omkring, han till och med krökte på nacken, utan bråk! Har dragit ner på maten nu, för han rids inte så mycket längre, det blir väl efter sommaren som vi tar nya tag och börjar om igen ;O) Men prommenadrida det kommer vi att fortsätta med, men hoppningen... nja det får vänta.

Efter Lakej, så var det Molly-hästens tur. Vi for ut på en lång tur. ca 6 km. Hon hade massor av energi. Det var trav eller galopp/trav hela tiden. Hon var så glad över att äntligen få jobba lite. Ikväll ska Molly ha med sig Molly-hästen på ridskolan igen. Dom ska ha uteritt. Mina elever ska få rida barbacka och träna upp balansen. grupp två har önskamål om att få prova hoppa barbacka, får se hur det går ;O) Tur att jag står på marken och inte behöver rida med dom ;O)

måndag 18 februari 2008

I höstas under älgjakten så bodde min pappa hos oss. Han tig många bilder på allt möjligt. Han skickade in ett bidrag till "Älgjaktstävling" på http://www.alltomstoruman.se och tro på den att han vann!! Kolla in länken nedan, bilden föreställer vår fina mellan son =O)


http://www.alltomstoruman.se/Default.asp?oewCmd=3&id=22225&archiveid=831&pageid=16805&path=

söndag 17 februari 2008

Lyckan är gjord

Pappa A står högt i kurs just nu. I fredags så var vi till Anders jobb och hämtade hem en skoter. Jag har aldrig sett en lyckligare ungen än Albin, då han förstod att skotern var våran. Nu kör dom som tokar runt på vägen och i pulkabacken. Till och med lille V kan köra, fast inte helt själv, han behöver lite hjälp av pappa.

Fullspäckat

Fredagen avslutades med en härlig fest hos tant Karin. Oj vad roligt vi hade och så mycket god mat vi åt. Karin bjöd på en fiskpaj, som var underbart god. Jag gillar inte fisk, men denna... mums! Jag höll mig nykter, hur skulle jag annars komma hem? men det var det inte alla som gjorde ;O) så trevligt att vi träffades under sånna här trevliga förhållanden, surrade om allt och inget. Hörde jag en skål!!

Lördagen startade jag med en ridtur på min häst. Fattar inte vad det är med hästarna nu, Lakejen är galen! Han ser monste överallt, tvärnitar och håller på att dänga av mig i asfalten! Jag var inte nöjd på honom när jag kom hem. på fredag kommmer Lina hit och tuktar honom, hoppas att han sköter sig bättre då... Sedan bar det iväg på årsmöte på LURF. Gick ganska så smärtfritt, gillar inte stora möten, med massa folk!

Sen for vi till LSE och hälsade på farmor. Hon blev överlycklig över att se oss, framför allt barnen. Hon mådde mycket bättre, jag såg stora framsteg från förra gången. Hon repar sig, sakta men säkert.

Mamma ringde, med sorgliga nyheter. En vän sedan barnsben har lämnat oss. Han var endast 25 år. Fy f-n vad orättvist livet är. Nej, jag vet att ingen har sagt att det ska vara rättvist, eller enkelt, men jag blir så besviken på livet ibland. Jag minns honom som en vild liten rödtopp. Skrev ett brev till hans föräldrar idag, men vad ska man skriva... Känns så tafatt allting. Ja ja, nu vet dom i alla fall att jag tänkre på dom som är kvar och på G som är en ängel nu.

Idag, söndag. Storstädning av huset. Kul när det är klart! Vi var på Ica och handlade upp halva affären. I morse blev det kokta ägg, rostade mackor med ost och äppeljuice, för det var allt som kylskåpet hade att erbjuda. Nu är det välfyllt igen =)Vi brukar alltid se till att allt finns hemma, men det har varit lite mycket nu senaste tiden.

Tack och hej!

fredag 15 februari 2008

Hopplöst

Ja gårdagen blev tyvärr hopplös, för Lakej. under färden i transporten ner till Stensele så trampade han sig på båda bakhovarna. Det är ju vinter och snö=broddar. Han trampade in brodden i kronranden, på båda hovarna. Klant!! Med två ganska stora sår så ville jag inte ta honom till vårt nysaltade ridhus, kan ju svida lite... M.S tuktade honom lite i paddocken istället. Han gick riktigt bra =)

På kvällen gjorde Molly och Molly-hästen sin premiärtur i ridskolegrupp. Båda Mollysarna skötter sig utmärkt. Molly-hästen ville inte gå sist bara, hon ville var först, så hon spurtade lite ;O) Men sålänge hon fick vara i täten så gick det strålande.

I dag var det frukost hos Lina som gällde. Kl 08.45 var jag där med rykande färska frallor. Gott! M.S var också där. Vi pratade om dessa killbekymmer, som jag är glad att jag slipper ha ;O)

Ikväll är det middag hos tant Karin, med resten av stallbrudarna.

torsdag 14 februari 2008

Update

Här sitter jag framför datorn och känner mig riktigt nöjd med mig själv. Två dagar på raken har jag varit ute och mockat och gjort klart stallet före halv nio, på morgonen. Det tycker jag är bra! Så skönt att ha det gjort. Idag är planen att köra ner Lakej till Stensele och hoppa i ridhuset. M.S ska också provhoppa med min pålle. Mina elever ska hoppa ikväll, så jag tänkte passa på när jag liks måste sätta upp en bana.

Igår var en toppendag! Lunch på Nyfiket med Lina, Maria och Jennie. God mat och trevligt sällskap :O) Sedan följde M.S med hem till mig. Vi tog oss nästan hela vägen fram, vi körde fast i en dreva i kroken nere vid vedhögen... Det är fler som har gjort det ;O) Sedan blekte jag slingor på M. Hon blev jättefin. Vi åt middag när resten av min familj kom hem (mannen, pojkarna och dottern)

På kvällen kom Lina, vi åt kladdkaka med grädde. Det var länge sedan vi åt det. Satt framför tv´n och pratade om dessa "killbekymmer". Skönt att jag inte har sånna bekymmer att oroa mig för. Men jag har andra, av lite annan karaktär... Ja den som är utan bekymmer, den kan skatta sig lycklig!

Så det var en riktigt bra dag igår. Jag hann till och med att städa!

söndag 10 februari 2008

Tröttis

Såhär trött kan man bli ibland. Tror att det beror på att han vaknade kl 06,30 imorse.

Semlor i Sollidkojan

Så var det dax för årets skotertur till Sollidkojan, som ligger en bit utanför Långsjöby. Så långt vädret tillåter brukar vi fara dit. I år gav vi oss iväg, alla fem. Molly och Albin satt på skotern med pappa A och lille V satt med mig i pulkan. M och A hade fått nya hjälmar, dagen till ära. M fick en röd, med röda glasögan och A fick en slivrig, med silvriga glasögon. Dom var sååå fina!
Ledan var inte speciellt bra. Många hade buskört, så det var som att köra i puckelpist! inte kul. När vi närmade oss kojan, fick vi möte av några skoterligister! Anders vek ut för att inte krocka. vad hände då, jo vi körde fast i djupsnön med pulka och allt! Jaha, bara att trampa... och trampa... och trampa! Många skoteråkare passerade, ingen hade en tanke på att vi kanske behövde lite hjälp. Nej nej dom bara blåste förbi. tillslut stannade Anders Olofsson, från Storuman och hjälpte min A. Tur var det, för A var ganska trött och förbannad! Ni som känner honom vet att han inte blir arg i första taget... Lars Stenvall hjälpte till att dra loss pulkan. Tack för hjälpen A.O och L.S. Skönt att det fortfarande finns hjälpsamma människor i vår kommun.

Väl framme fick vi i oss både semlor och korvar. Mums! Barnen gick sedan ut och lekte. Det fanns en liten lada, men ett väldigt inbjudande tak! Barnen åkte kana ner från taket och landade i snön. Såg härligt ut, var lite sugen på att testa. Men oj vad pinsamt det hade blivit då ladan rasat ihop, för att det kanske inte var byggt för mammor!!!

Hemredan var vi förskonade från fastkörningar. Men oj vad skumpigt, jag blev åksjuk... A fick stanna för all korv kom upp! Usch, jag blir så lätt åksjuk, har alltid blivit det. Båtar, bilar, skotrar, jag allt detta gör mig sjö-åksjuk! Hmm, bättre att stå på benen, eller låta min fyrfotavän bära mig! Min slutsats måste nog bli att hästar ändå är bäst =O)

torsdag 7 februari 2008

Strålande dag!

Alla barnen är nu friska! Yippie!! Skönt för dom att få återgå till vardagen. Och skönt för mamma...

Idag är det en helt fantastisk vinterdag. -7 grader, solsken och klarblå himmel. Kan inte bli bättre.

tisdag 5 februari 2008

Trött

Hur mycket orkar en människa? Ja den frågan ställer jag mig ibland. när det behövs så kan man förflytta berg. Just nu är jag så trött att jag bara gråter... Var på stallet och red min häst en stund, för att få komma ut och göra nått roligt. Det gick bra, men jag hade ingen ork! Efter 30 min var energin slut. Och Lakej som gick så bra...



Hoppas hoppas att barnen sover i natt. Jag behöver sova några timmars sammanhängande sömn. Min älskade make har köpt semlor som vi ska frossa i efter barnens sängående. Sedan lär jag nog somna själv, i soffan... Ja vad ska man säga, småbarnsåren är skitjobbiga! Tur att barnen är så goa att det helt klart är värt det!

Krupp

Det känns som att vi har nog med att farmor är sjuk just nu, men nej då, någon där uppe tycker annorlunda. Alla tre barnen är sjuka. Molly har öroninflammation. Hon har inte haft det på flera år... så varför skulle hon få det just nu? Albin har hög feber och är allmänt hängig. Sen haar vi lille V, han har ju fått astma. beror troligtsvis på att han är ett prematurbarn, risken för astma ökar betydligt då! Men det är ändå inte värst, utan hans krupp anfall på nätterna. Han hostar och håller på tills han tappar andan. Jobbigt för oss som vaknar hela tiden, men ännu jobbigare för lille V. Ibland låter det som att han ska hosta upp lungorna. Ja fy vilket elände just nu! Hur ska man orka? Vi har ingen släkt eller familj som kan hjälpa oss... Det är bara att bita ihop och se till att det funkar. Anders har svårt för att vara borta från jobbet just nu, det är ju högsäsong för skotrar. Vi får hoppas att dom frisknar till snart.

Over and out!

måndag 4 februari 2008

Svåra tider

Nu går vi igenom lite väl mycket svårigheter i Rönnvik. I torsdags morse så ringde telefonen, det var svärfar. Svärmor var dålig, han visste inte vad han skulle göra. Jag for dit direkt. Hon var mycket snurrig och hade förlorat synen på ena ögat. Jag ringde efter en ambulans. Resten är historia... Hon har fått en propp i hjärnan och ligger nu på lasarettet i Lycksele. Svärfar bor hos Laila (Anders syster) så han kan vara hos henne på dagarna.

Usch vad livet kan vara jobbigt ibland. Varför ska en och samma familj drabbas av allt elände som finns här i världen?

fredag 1 februari 2008

Tänkvärt!

Dessa fina och tänkvärda ord fick jag av en vän härom dagen. Läs och begrunda!


En välkänd talare startade en av sina seminarier med att hålla upp en 100-lapp.
Med 200 åhörare i salen frågade han: Vem vill ha den här sedeln? Flera räckte upp handen. Han fortsatte: Jag vill ge den här sedeln till någon, men först vill jag göra något med den. Han skrynklade ihop sedeln till en boll. Så frågade han: Är det fortfarande någon som vill ha den? Flera räckte handen i vädret igen. Så tog han sedeln, lade den på golvet och trampade ned den i det skitiga golvet. Sedeln var nu både skrynklig och skitig. "Är det fortfarande någon som vill ha den" frågade han, och flera händer i salen åkte upp. Mina vänner, sa talaren, i dag har ni lärt er en värdefull läxa. Oavsett vad jag gör med den här sedeln, så är det någon som vill ha den. Det är för att ni vet att värdet av den är oförändrat även om den är både skitig och skrynklig. Många gånger i våra liv, blir vi "hopskrynklade" eller nedtrampade i skiten, på grund av beslut som tas och omständigheter som dyker upp. Vi känner oss kanske värdelösa. Men oavsett vad som händer, kommer du aldrig att förlora ditt värde! Du är speciell, glöm aldrig det!